I skrivande stund ser jag hus och åkrar fara förbi utanför det en aning smutsigq fönstret. Det är grått, trist och kallt väder ute men jag har det varmt och skönt här inne i bussen. Jag tar just nu en liten paus från mitt "Alice in Wonderland"-tittande. Jag har lovat min "låtsaskusin" att jag ska se denna film i nästan ett år nu, då vi i vår har planer på att gå och se den nya otecknade Alice in Wonderland med bland annat Johnny Depp. Nu när jag då sitter här på bussen och väntar på att få komma fram och hem så har jag ju all tid i världen, eller åtminstone några timmar, på mig att se denna utomordentligt fascinerande film.

Vart är jag då påväg? Jo, jag skrev ju hem, och det kan man på sätt och vis kalla det. Malmö, min nya hemstad, skall åter intas efter ett månadslångt och härligt lov. Jag kan minsann lova att det var svårt att packa ner det sista och säga hejdå i förmiddags. Tårarna kom, vare sig jag ville det eller inte, en sån lipsill som jag har blivit. Samtidigt som det känns trist att lämna Borås, familj och vänner känner jag mig taggad inför en ny termin i skolan och det ska bli roligt att komma tillbaka till Malmö, som jag faktiskt trivs oerhört bra i.

Dessutom har jag planer på att komma hem till Borås och hälsa på igen den 5-7 februari, så det är ju inte alltför lång tid kvar tills jag får träffa alla underbara Boråsare igen.

- Paulina