Precis när jag skulle hasta iväg till Friskis innan ikväll, redan sent ute som vanligt, råkade jag slänga en blick ut genom mitt fönster. Då såg jag den mest fantastiska himmel jag sett på riktigt länge. Sprang genom lägenheten med skor och allt, greppade kameran och ut på balkongen för att fota. Det är vid såna där tillfällen som jag verkligen är ledsen över att jag inte har en ordentlig kamera. Egentligen har jag ingen kamera alls, för den jag använder är faktiskt mammas. Men i alla fall. Himlen var så otroligt fin att jag fick en plötslig lust att bara skippa träningen och cykla ner till havet istället för att få med hela solnedgången. Jag bestämde mig dock för att inte göra det, dels på grund av att jag verkligen ville träna och dels på grund av att kameran ändå inte hade gjort solnedgången rättvisa. 

Såhär såg det i alla fall ut från min balkong, även om det var sjukt mycket snyggare i verkligheten!