För ungefär fem och ett halvt år sedan startade jag den här bloggen mest i ett "jag-vill-vara-som-alla-andra-och-ha-en-blogg-infall". Då präglades bloggen mest av inlägg av typen "idag har jag blabla.." och "åh vad jobbigt det är i skolan nu".  För tre år sedan påbörjade jag ett nytt och väldigt viktigt kapitel i mitt liv: jag flyttade hemifrån, till Malmö, för att studera på högskola. Jag hade aldrig varit i Malmö tidigare i mitt liv och jag kände inte en endaste i hela Skåne. Bloggen blev då ett sätt för mig att berätta om min nya vardag, främst för nära och kära hemma i Borås. Med tiden tröttnade jag, kände ingen inspiration till att skriva och lyckades bara klämma fram ett inlägg lite då och då. I våras lyckades jag hålla bloggen igång ett tag, med inlägg om pyssel, bakning och en del vardag, men sedan blev det tyst igen. 

 

Nu sitter jag återigen och har tagit ett stort steg i mitt liv. Jag har återigen flyttat till en helt främmande stad, än en gång flyttat "ifrån" min fina pojkvän och än en gång börjat på en högskoleutbildning. Den här gången i Karlskrona. Jag har nu bott i min nya stad i drygt två veckor och har börjat lära känna både staden och människor. Men jag känner mig trots det ganska ensam än så länge. Förhoppningsvis är det något som kommer att ändras med tiden, allteftersom jag lär känna fler människor, men just nu spenderar jag mest tid hemma i min fina lägenhet. Med tanke på hur mycket jag har att göra i skolan hade jag nog även om jag känt fler människor behövt spendera mest tid med näsan i böcker, men känslan av att vara ganska ensam lyser ändå igenom. Min önskan är nu att jag med hjälp av lite pepp både från mig själv och förhoppningsvis från andra kan komma igång med bloggandet igen. Ett bekymmer jag dock tampas med varje dag i mitt liv är hur jag vill så otroligt mycket på en gång att det oftast inte blir något alls av det. Men det gäller för mig att ta mig lite i kragen och inte ställa så höga krav på mig själv. Det behöver kanske inte bli så långa inlägg varje gång, det behöver kanske inte vara världsviktiga nyheter eller upptäkter jag kommer med. Det behöver kanske inte heller vara så himla fint och duktigt och fantastiskt som det kanske känns som att "alla andra" bloggar är. Nej, detta handlar mest om att jag ska ta mig tid och framförallt ge mig själv den tiden det tar att skriva av sig lite ibland. Så, nu slår jag näven i bordet och hoppas verkligen att jag har den disciplinen som krävs för att fullfölja åtminstone ett litet mål i mitt liv. 

 

Kram!