Det blev dock bara värre och värre, igen. I måndags lyckades jag ta mig till skolan, men åkte hem igen innan lektionen var slut. Även igår, tisdag, tog jag mig till skolan för att rita lite på mitt hus som ska lämnas in imorgon. Jag hann dock inte klart innan det var dags att möta Rasmus på centralen. Åh vad underbart det är att han är nere hos mig nu, behöver inte känna mig lika ensam och övergiven. Igår kväll började halsen göra riktigt ont igen, i vanlig ordning, och jag sov riktigt uselt inatt. Somnade inte förrän vid 2 och sedan låg jag vaken en stund varje timma. På morgonen hade jag så ont att jag inte kunde göra annat än gråta och det fortsatte jag med i stort sett hela förmiddagen. Varken jag eller Rasmus visste vad vi skulle ta oss till. Jag låg ihopkurad på kökssoffan och grät. Tillslut bestämde vi oss för att åka in till akuten, för såhär kunde vi inte ha det. Vi ringde dock sjukvårdsrådgivningen innan för att höra efter vad de tyckte och efter ett väldigt långt samtal kom vi fram till att det helt enkelt var lika bra att åka in till sjukhuset.

Så det gjorde vi. Åkte en fullproppad buss, i världens skitväder, till sjukhuset och letade reda på akutmottagningen. Där skickade de vidare oss till Öron-Näsa-Hals där jag skulle bli undersökt. Där fick jag ligga och vänta i ett vilrum tills dess att en läkare kunde undersöka mig. Han kom ganska snabbt fram till att det förmodligen var körtelfeber, då mina körtlar runt hela halsen var väldigt svullna, slemhinnorna i näsan var svullna, mina halsmandlar var extremt svullna och så vidare.. De var dock tvungna att ta massa tester för att bekräfta det, så de tog två halsprover och fem olika blodprover. Fick en spruta en armvecket när de skulle ta blod för första gången i mitt liv, det var lite småläskigt.

Efter ungefär en timma hade de fått alla provsvaren och jag fick prata med läkaren igen. Medan vi väntade hade smärtan i min hals börjat avta litegranna tack vare ett smärtstillande piller som jag fick och jag kunde äntligen få mig lite mer vätska och en liten bit av Rasmus wienerbröd, vilket var den första maten jag fick i mig på hela dagen. Då var klockan ungefär fyra. Läkaren sa i alla fall att provsvaren tydligt visade att det var körtelfeber jag har och det inte var konstigt att penicillinet inte verkat. Jag ska ändå fortsätta äta det penicillin jag har för att det ev. kan utvecklas bakterier under tiden. Annars finns det ingen medicin som hjälper mot just körtelfeber utan det är bara att vila massor och vänta på att det går över. Jag fick åtminstone utskrivet smärtstillande tabletter som jag kan äta när det är som värst, så att jag kan få i mig mat och vätska.

Det har varit en minst sagt lång och jobbig dag, så nu blir det en varm dusch, sedan lite tv och efter det sova. Förhoppningsvis har jag ork nog att ta mig till skolan imorgon för att göra klart en inlämning. Känns väldigt tråkigt om jag hamnar allt för mycket efter i skolan tack vare det här.

- Paulina